Det bästa som finns
Nu har jag gjort mina ärenden och hunnit äta lite rester som jag hade häromdagen så nu känner jag mig fokuserad. Idag så var jag med mina tre bästa vänner på stranden igen, ja och jag misstänker att de flesta av er redan har förstått att jag pratar om mina hundar. För er som är nya läsare här på bloggen så heter de Kola, Keddy och Lady.
Kola är den lille bruna charmknutten som fick mitt hjärta att smälta när jag var 16 år gammal.. Idag är jag 27 så om ni är något sånär bra på matte så förstår ni att jag har haft honom i 11 år redan. Det är inte klokt vad tiden går fort, men han är världens underbaraste lille kille och gud ska veta vilka tossigheter han har varit med på. Jag tror knappast att någon annan hund jag vet varit med på så många fester som han har varit. Å han har älskat varje sekund av det!
Keddy är den svarta kleinspitzen, han är idag 12,5 år gammal så vissa dagar orkar han inte gå så snabbt så då försöker vi hålla ett lite lugnare tempo. Ja eller så bär jag honom helt enkelt.. Jag vet att han är lite bortskämd men han förtjänar det verkligen. Han är omplaceringshund och egentligen vart det min mamma som tog över honom när han var 5 år gammal. Jag och Keddy kom väl inte direkt överens i början, men jag har förstått att han inte hade det så lätt tidigare så det fick ta sin lilla tid. Idag är han verkligen en glad hund och han har fått ett fantastiskt liv och har en så stor och härlig personlighet att han charmar de flesta!
Den lilla beigesvarta tjejen är Lady och hon är yngst i flocken, strax över två år. Här har vi en riktig tjej med långa ögonfransar och ett riktig tjejig personlighet. Är man ledsen så är hon där direkt och försöker slicka bort tårarna ifrån kinden.
Som ni ser så har jag tre underbara hundar. I vår familj så är de inte bara hundar som de kan vara för en del människor utan de är en familjemedlem, precis som vem av oss andra som helst. Det är också just därför jag vill kunna starta mitt hundhem/hundhjälpsorganisation för att jag vill ge gatuhundar en ny chans, precis som Keddy fick. Och eftersom jag är en stor dagdrömmare så drömmer jag ju även i framtiden om att kunna hjälpa även andra djur, men jag känner att jag måste börja i någon ände innan jag sätter större mål (även om jag precis gjorde det :P). För att starta en organisation i sverige måste man i alla fall ha tre styrelsemedlemmar så det blir den första saken att ta tag i, dock kommer jag först kolla upp hur det skulle vara att starta en organisation utomlands. Det kanske krävs mindre.. eller så är det mer. Vi får se, en sak i taget.. Nu känner jag att mina tankar far iväg och att det här blev ett väldigt långt inlägg som blev väldigt annorlunda jämfört med vad jag tänkt.. Men det är ändå lite charmig när mina fingrar lever sitt eget liv.
Ha en underbar kväll och håll gärna tummarna för mig och pappa imorgon. Vi ska in till sjukhuset och få reda på hur cancermarkörerna ser ut efter operationen och 4,5 månads cellgiftstablett i förebyggande syfte. Jag hoppas, hoppas, hoppas att vi kan åka hem och fira imorgon kväll att cancer är borta!
Sov så gott!
Keddy, Lady och Kola
