Empat och HSP
Hoppas att ni alla har en härlig dag! Min dag har faktiskt varit helt okej överlag det är nu framåt kvällen som humöret svängde något.
Ibland blir jag så arg på mig själv för att jag låter andra människor påverka mitt goda humör, men det är också ett av problemen man stöter på när man är född empat och med HSP ( hyper sensitive personality ).
Oftast är jag väldigt tacksam för min gåva (jag ser detta som en fantastisk tillgång) eftersom jag kan läsa av både personer och situationer väldigt enkelt. Jag genomskådar snabbt och enkelt dolda gärningar och även om du inte tror det så vet jag mycket
mer om dig än vad du själv berättat.
Trots att jag är medveten om allt detta och trots att jag i 9 fall av 10 faktiskt vet om det år mins egna känslor jag känner eller någons annans.. så kan det vara jobbigt ibland.
Det värsta är när människor ska "göra mig en tjänst" och säga att jag överreagerar eller försöka ge mig råd jag inte bett om. Jag vet själv bäst hur jag hanterar detta och den situation som jag befinner mig i.
Nåja. Nu blev det lite bittert. Sorry. Men ibland är det skönt att få ur sig saker, det mesta känns då lite lättare.
Önskar er alla en fantastisk kväll!
Ibland måste man våga
Precis nyäten och nypromenerad passa jag på att spendera en liten stund framför datorn innan det är dags att bege mig till jobb. Fick idag en jättesöt present av min vän Inna, det var en burk kärlekspiller som alla innehåller små lappar med fina budskap på. Jag är säker på att de där små pillerna kommer att ha stor effekt på mig de gråa och trista dagarna man kan ha ibland. Tack fina vännen <3!
I helgen så kom jag på mig själv med att vara lite mesig... Och ja, jag tycker faktiskt att man kan vara det även i vuxen ålder. Man behöver ju inte säga det om andra men man brukar oftast veta med sig, ifall man agerar mesigt. I alla fall så gör jag det... Nåja, i alla fall så igår när jag satt och skrev ner mina mål för 2016 så kom jag på mig själv med att nästan bli rädd för att önska mig stora saker och lite mer fantastiska saker än vad jag tidigare gjort... Varför det? Jag om någon vet ju att ALLT man önksar kan man också få och just därför blev jag faktiskt lite arg på mig själv..
Vi har alla ett liv ( som vi i varje fall är säkra på att vi har) och det livet blir precis vad man gör det till. Som ung var jag jätterädd för stora förändringar och jag var otroligt rädd för att testa nya saker som befann sig utanför min komfortzon.. Men bara det senaste halvåret-året så har jag insett att det är just de här utmaningarna som gör livet värt att leva! Iblan måste man kasta sig ut o ovisshet för att nå till de platser man tidigare bara vågat drömma om! Å ja, det kan vara skitläskigt men det kan också ge dig precis det du önskar dig som mest. Sen är det ju faktiskt så också att man ångrar ju bara de saker som man faktiskt aldrig gjorde.. Eller hur? Så just därför måste jag ibland påminna mig själv om detta, när jag känner mig osäker på något för att det kan bli läskigt eller kanske inte alls som jag tänkt mig.. Det kanske det inte blir, men det kan faktiskt också bli så till det betydligt bättre och mer fantastiska än vad jag någonsin kanske ens vågat drömma om. Så gör så mycket som ni bara kan och om det killar till av nervositet i magen så är det för att du kanske kommer befinna dig utanför din komfortzon men det är också just där du kommer utvecklas som mest och det är där magin börjar,
Ha en underbar måndag!
Detta är jag
Hej på er i kylan!
Jag kommer precis från en väldigt kall och blåsig hundpromenad i Falsterbo. Det blåste faktiskt så mycket och så kallt att jag valde att ta en lite kortare runda både för mig och hundarnas skull idag. Om en liten stund ska jag köra ett av mina gamla corepass innan det är dags att laga lite thaigryta (kan behövas för att bli varm).
Idag tänkte jag berätta för er varför jag är så pass öppen med mina tankar, känslor och reflektioner i bloggen (även i verkligheten). Utöver att det är mitt sätt att bearbeta svåra händelser i mitt liv, så vill jag också kunna inspirera andra människor som kanske befinner sig i en liknande situation. För jag tänker såhär att om jag kan klara att ta mig igenom ett uppbrott med en person man älskar eller klara av en förlust av en bästa vän/husdjur eller nära anhörig så tror jag (och hoppas) att andra också kan göra det. Däremot vet jag själv hur svårt det kan vara till en början att veta i vilken ände man ska börja för att bygga upp sitt liv på nytt igen och därför vill jag dela med mig av mina erfarenheter. Kanske finns det någon där ute som känner igen sig i mina känslor och tankar och kanske, kanske kan mina tankar och funderingar bidra till att de människorna mår bättre.
Jag tror att mitt kall här i livet är att hjälpa både människor och djur till ett bättre liv. Detta är också anledningen till att jag vill skriva min bok och dela med mig av mina erfarenheter och tips. Det är också därför jag ingår i ett fantastiskt samarbete med underbara människor, därför att jag vet att jag kan hjälpa andra människor att nå sina mål.
Jag tror att det viktigaste för mig är att få lov att vara mig själv, att få lov att vara öppen och att få lov att dela med mig av mina erfarenheter. För vi vet alla att det inte finns en enda människa här i världen som är lycklig exakt hela tiden (jag har iaf inte träffat någon ännu), för livet kommer emellan ibland och då tycker jag att det är helt okej att vara både ledsen, arg, besviken och förtvivlad om man så önskar. Alla de känslor vi har ingår i en process av att låta oss utvecklas och för varje nederlag så blir vi starkare i oss själva om vi tillåter det. Med detta menar jag inte att vi ska sitta och gnälla om minsta lilla, för som jag sagt så många gånger förr så attraherar vi bara tills oss mer av det oönskade om vi tänker på det. Men ibland får man lov att bara känna alla de känslor man känner och ibland får man faktiskt gnälla också eftersom det får oss att utvecklas. Man får bara inte låta småsaker ta överhanden och lägga för mycket fokus på det. Lägg i så fall den energin på saker som verkligen har varit avgörande för dig och om möjligt så lägg störst fokus på att leva och må bra i nuet, för det är nuet som kommer att vara avgörande för din framtid.
Nu önskar jag er en fortsatt trevlig söndag så hörs vi imorgon!
Det är energin, inte formen
Idag faller det små, små snöflingor nere hos oss i Skåne och även om jag inte är något stort fan av snö så får jag väl erkänna att det är ganska så mysigt ändå. Idag så är jag ledig så jag kunde sova lite längre än vad jag brukar göra så jag känner mig en aning piggare idag än igår.
Som vanligt så har jag tänkt en massa. Ni som brukar läsa min blogg vet ju att jag alltid har en massa tankar och funderingar kring allt och jag har kommit fram till en viktig insikt som jag skulle vilja dela med mig av. Jag har insett den stora skillnaden mellan människor som tycker om djur och de som inte tycker om djur.. Eller insett kanske är fel ordval men jag har en egen teori av hur det kan vara i alla fall, ni får gärna tycka samma eller förkasta den det är helt upp till er.
Den största skillnaden tror jag är att vi som älskar djur vi bryr oss inte om vilken form varelsen vi älskar har. Jag tror att vi går mycket på varlesens inre vibrationer (precis som med attraktionslageg såklart) sänder ut och därför är mer öppna och mottagliga för att finna kärlek i våra liv (inte nödvändigtsvis kärleklsrelationer utan kärlek i allmänhet). Vi hakar inte upp oss på om det är en liten hund, en ökenråtta eller en fågel utan vi kan älska varelsen för det den är. Å som ni kanske förstår så gör inte jag någon som helst skillnad på en hund eller en människa. För mig är förlusten av Kola lika fruktansvärd som om en av mina "mänskliga" familjemedlemmar skulle gå bort. Våra djur har alltid blivit familjemedlemmar.
Sen finns det människor som är väldigt elaka mot djur eller som inte alls tycker om djur. Min uppfattning är att många av dem har satt sig själv på pedistal och anser sig själv vara bättre än djuren. Ja och detta stannar ju såklart inte vid djur för det kan vara diverse människorgrupper eller skilda etniska ursprung, det ser vi ju bevis på varje dag med alla krig som sker runtom i världen.
Jag har bara så svårt att förstå hur en del människor kan anse sig vara så mycket bättre en andra människor eller andra varelser. Ni får gärna säga att jag är en hippie, men i det långa loppet så är jag ganska så säker på att man kommer längst i livet genom att älska och dela med sig av sin kärlek. Hat föder bara mer hat och slutar ofta i tragedier.Medan kärlek föder kärlek som i sin tur oftast slutar i ren lycka. Varför ska man göra skillnad på energier och former när vi alla ändå kommer ifrån samma källa?
Har ni andra tankar än mig är ni mer än välkomna att lämna en kommentar!
Det där med att råda andra- attraktionslagen
Det här inlägget har jag varit sugen på att skriva väldigt länge, men det har inte riktigt blivit av nu under hösten. Men som ni kanske förstår så läser jag en del just nu och främst så läser jag böcker och bloggar/artiklar om attraktionslagen. Så häromveckan så läste jag ett kapitel som handlar om att veta vad man tycker och om andras vägledning, så jag tänkte faktiskt prata lite om vägledning ifrån andra, mina tankar delade med Ester och Jerry Hicks ( Be så ska du få, kap 19.)
Andra kan inte förstå dina önskningar eller känslor
Nu kan jag inte tala för alla er därute som sitter och läser de här långa och textfyllda inläggen men jag tror i varje fall att en del av er känner igen det jag ska berätta. Visst är det så att många gånger under livets gång när man stöter på problem eller hamnar i ett vägskäl så finns det väldigt många personer i ditt liv som vill vägleda dig. Är det något ni känner igen, nu när ni ser tillbaka på det? I mitt fall har det i varje fall varit så. Det kan vara allt ifrån kära familjemedlemmar som bara vill ditt bästa till vänner/bekanta som anser sig ha varit med om exakt samma sak och som medvetet eller omedvetet har både åsikter, regler och önskemål om hur du borde leva ditt liv.
Om jag ska utgå ifrån mig själv så vet jag att man i svåra perioder i sitt liv ofta väljer att lyssna på de människor som man tror har rätt eftersom man inombords är i en total obalans eller rättare sagt det kan vara totalkaos. Så när man har mycket i huvudet eller om man är ängslig så är det så otroligt svårt att känna efter vad som är rätt, vad som är fel och vad man egentligen vill..
Så nu ska jag säga en sak som kanske upprör en del men... Vet ni vad? Ingen annan människa i världen kan veta vad som är bäst för dig. Varför? Jo för att återgå till attraktionslagen så kan inte de förstå vibrationsinnehållet i dina önskningar och varför du befinner dig i den situationen som du gör det kan bara du och enbart du själv göra. Med detta så menar jag inte att din familj och dina vänner vägleder dig i fel riktning avsiktligt, utan de råder dig att göra vissa saker för att de älskar dig eller bryr sig om dig. Men trots att de försöker vara så osjälviska i sin rådgivning till dig som de bara kan så är det omöjligt för dem att skilja sina egna önskningar för dig från önskningarna de får ifrån sig själva.
Det låter lite luddigt och jag vet ju själv att det ibland känns bättre att lyssna på någon annan när man inte alls vet vad man ska göra. Men mitt bästa råd är att faktiskt bara sätta dig ner och TÄNK och KÄNN efter på riktigt. Stäng in dig en kväll eller två eller varför inte en helg och bara känn, känn, känn! Jag vet att det kan vara läskigt till en början om man hellre vill välja att stänga av och fortsätta som om ingenting har hänt eller kanske ta det där rådet av den, den och den för då slipper du ta ansvar för dina handlingar just då. Men om man fortsätter att skjuta upp saker och välja att inte själv ta ansvar så kommer du inte hamna i harmoni med ditt inre och dina vibrationer kommer sända ut obehag/vrede/osäkerhet och precis som vanligt med attraktionslagen så attraherar du till dig mer av detta.. Det blir som en ond cirkel eller nej, inte en cirkel utan snarare spiral. Dessutom kanske du tar råd som du får ångra senare i livet och är det då verkligen värt det?
Ger inte du själv råd då?
Som yngre så hjälpte man alltid varandra med diverse frågor och märkliga situationer så jo självklart. Å jag ger råd än idag, men mitt vanligaste svar då blir att: "Såhär tänker jag och jag tror att jag hade agerat såhär MEN det är bara du själv som känner vad som är rätt." Å vi vet ju alla hur otroligt lätt det är att råda andra, så länge som man inte själv befinner sig i situationen. Därför finns jag gärna där och lyssnar, kanske till och med kan komma med något praktiskt råd om det är en fråga om praktiska lösningar men just när det kommer till vad en annan människa känner så försöker jag låta dem själv klura ut vad det är de känner.. För oavsett hur bra råd eller vägledning jag kan ge personen så beytyder inte det att det är rätt för just den personen. Personen måste själv känna in vad som är rätt och kanske eventuellt förstå varför man hamnat där man hamnat och det kan jag (eller någon annan) sällan hjälpa till med.
Mitt bästa råd (utan att vara psykolog), är att faktiskt ta dig tid att känna efter vad du vill, vad det är du känner och varför. När du vet att du känner obehag för en situation så vet du också vad du inte vill och kan därför sluta att fokusera på det. Lägg då istället din fokus och vibration på de saker som du faktiskt vill. Fråga familj/vänner/bekanta om råd men ta dem inte så blodigt, för ingen vet egentligen vad som är bäst för dig förutom du själv. Det spelar ingen roll hur kloka och visa människorna är för de befinner sig inte på din plats just nu utan det är du som gör det och du har själv tagit dig dit, även om vi inte alltid vill tro det.
Vi har fått gåvan att känna våra känslor, så gå på din magkänsla och känn efter vad du egentligen verkligen, verkligen vill. Jag lovar, det blir enklare för varje gång som du gör det!
*Tillägg:
Givetvis kan man ändå be andra om råd för att bolla idéer och bli mer klar över sina tankar, men det är enbart du själv som vet vad som är rätt.
Attraktionslagen och relationer 1
God eftermiddag på er!
Hoppas att ni haft en härlig helg! Min egen helg har varit jättebra även om den inte alls blev så som jag planerat, men det kan vara skönt det också!
Egentligen så hade jag tänkt göra en videologg om detta ämne men efter tre försök så gav jag upp. Hundarna skällde i bakgrunden eller så dök det upp annat mitt i, så jag kände att det kanske inte var meningen idag.. Så därför gör jag ett långt inlägg och så får den som orkar läsa!
Jag vet att många är nyfikna på hur det fungerar med attraktionslagen och relationer (inte minst så var jag det själv iaf). I det här inlägget så kan det handla om allt ifrån kärleksrelationer till vänskapsrelationer eller familjerelationer, men jag vet att de flesta är nyfikna på kärleksrelationsdelen så därför kommer jag i första hand att utgå ifrån det. Å ja, varför ni ska lyssna på en person som ganska nyligen blivit singel? Ja det vet jag inte, men till skillnad från förut så får jag för varje dag som går lite bättre kläm på det här med attraktionslagen och jag förstår mer och mer varför det inte fungerat hela vägen ut med de killar jag varit tillsamman med tidigare.
Erfarenheter
Det första som man kanske tänker på är VARFÖR träffade jag den här personen som behandlade mig på detta och detta viset.. Hur kan man attrahera till sig något sådant?
Jo för innan man har haft en relation eller emellan relationer så är det ju så att man tänker på egenskaper som man vill att en partner/vän ska ha. Man kanske känner att en del egenskaper är tilltalande eller för den delen väldigt oattraktiva.. När någon egenskap är väldigt oattraktiv så tänker man "En sådan egenskap vill jag INTE ha i min kommande relation" Vad händer? Jo ni attraherar dels till er de egenskaperna som ni absolut inte vill ha eftersom ni tänker på det och sänder ut vibrationer som attraherar till sig de där oönskade egenskaperna. Likaså fungerar det med de egenskaper vi eftersöker hos en potentiell partner/vän, man sänder ut vibrationer och sedan ser universum till att sammanstråla dig med en person som har de egenskaper du söker eller INTE söker efter.
Så om vi utgår ifrån att du har fått en del av egenskaperna som du sökte hos en partner/vän samt en del av de egenskaper du absolut inte ville ha.. Då kanske du/ni inser efter några månader, år etc. att ni kanske inte var som skapta för varandra. Du kände kanske att just den här egenskapen som jag trodde att jag ville ha inte alls passade dig.. Bra, då vet du det och inför nästa partner/vän vet du att du inte ska eftersöka just den här egenskapen utan fokusera på något annat. Alla människor vi möter ger oss erfarenhet om vad vi vill ha respektive inte vill ha och ger oss på så vis en erfarenhet om vad det är vi egentligen är ute efter. De ger oss alltså en klarhet i vad det är vi egentligen vill ha och som får oss att må bra.
Hur gör man då?
Ja för det första så tror jag personligen att vi måste pröva oss fram. Man måste inleda olika relationer för att få erfarenheten om vad det är man egentligen vill ha. Utan erfarenheter så hade vi famlat i mörkret och just därför är det också så viktigt att man inte ångrar sina tidigare relationer, för de har ju faktiskt lärt oss vad det är vi inte vill ha.
När man vet vilka egenskaper man inte vill ha så ska man sluta tänka på/och prata om dem. För vi vet ju alla hur lätt det är att prata/tänka om/på exakt de egenskaper man inte vill ha på en partner. Eller hur? Jag har i varje fall varit proffs på det förut. Desto mer fokus du lägger på de egenskaper du faktiskt söker efter, desto snabbare går det också att attrahera till dig personer med just de egenskaperna. Dock är det väldigt viktigt att du inte själv försöker tvinga fram något, utan låt universum sköta det av sig själv och att du låter det ta sin lilla tid. Om du tvingar fram något med en person så kommer du se att personen kanske bara har en del av de egenskaper du eftersöker och många av de egenskaper du inte vill ha just av den anledningen att det är de vibrationerna som du sänder ut. Så ta det lugnt och låt universum jobba. Det enda du ska göra är att fokusera på de egenskaper du vill ha hos en partner så kommer någon med alla de egenskaperna att dyka upp i ditt liv inom kort.
Tips
Ja eftersom jag själv inte varit singel så länge så vet jag inte riktigt om det fungerar eller hur lån tid det tar. Men det tips som jag kan ge er om ni är på jakt efter en ny partner eller vän är att skriva en lista på de egenskaper som ni vill ha på personen. Inga krav är för stora eftersom det handlar om vad du verkligen vill och din lista kan inte heller bli för lång! Så bara skriv, skriv, skriv!
När jag läste upp min lista för en av mina bästa vänner så sa hon direkt "Alice... Du kommer vara singel i resten av ditt liv" men i samma anda så kom vi också fram till att en person som jag nyligen stött på faktiskt hade en del av (kanske alla) de egenskaperna... Å ja, nu vet ju inte jag om det är så att den här personen och jag kommer träffas mer eller om det kommer bli något på kärleksplanet, det är lite svårt att avgöra just nu.. Men med detta vill jag säga att min lista som jag satt upp faktiskt verkar fungera eftersom jag i varje fall attraherat till mig en person som bär på många av de egenskaperna jag eftersöker. Om jag bara låter detta ta sin egen lilla tid utan att oroa mig för när rätt person ska dyka upp, så tror jag att det kommer av sig själv så fort universum arbetat klart. Kanske är det den här personen jag och min kompis pratade om och kanske är det någon helt annan som har ALLA de egenskaper jag eftersöker. Det handlar om att ha tålamod.
Exempel på saker man kan skriva på sin lista är:
Jag söker en partner som är omtänksam.
Jag söker en partner som är kärleksfull.
Jag söker en partner som tycker om att laga mat.
Jag söker en partner som...
Ja ni förstår själv hur det fungerar. Det viktigaste är att man fokuserar på en persons inre egenskaper och alltså inte så mycket på det yttre. Jag vet inte om det fungerar att öven ha önskemål på hur personen ska se ut men om någon har erfarenhet av det så får ni gärna skriva till mig och berätta :).
Ja det var väl det jag ville säga idag, jag kommer skriva ett inlägg om hur man arbetar på redan existerande relationer lite längre fram.
En del av er kommer säkert tycka det låter dumt och en del av er kommer säkert att testa ;). Givetvis kommer jag att berätta för er om det fungerar för mig men jag har en känsla av att det kommer att göra det och eftersom jag inte har någon stress så gör det mig inget när rätt person dyker upp.
Ha nu en fortsatt trevlig andra advent och ge mig gärna feedback eller tips på annat kring attraktionslagen!
Videoblogg
God morgon på er!
Idag har jag haft en underbar start på morgonen med ett trevligt telefonsamtal såhär på morgonkvisten! Så därför tänkte jag nu passa på att lägga upp den här videon som jag ville posta för några dagar sedan! Ännu en vlogg om attraktionslagen. För er som inte vet vad det är lägger jag även en länk under den nya videon som ni kan klicka på!
Ha en underbar måndag!
Länken till min första vlogg om attraktionslagen hittar ni ----> HÄR.
Intelligens, bara på papper?
Har ni tänkt på hur viktigt det är idag att man har pappret på ALLT man gjort? Har ni också tänkt på hur viktigt många människor anser det vara att man har universitets eller högskoleutbildning. Självklart så är det viktigt när man söker jobb eftersom en del arbeten behöver vissa färdigheter. Å jag tycker att alla som pluggat/pluggar är fantastiska som orkar och kämpar sig igenom sin utbildning år efter år och tenta efter tenta. Jag vet hur tufft det kan vara och vilken fantastisk lättnad det är när man kan bocka av en tenta på sin to do list!
Men när människor talar om intelligens så handlar det inte (i varje fall inte för mig) vilket program du pluggat på universitetet eller hur duktig du är på matte. För intelligens för mig handlar om hur du behandlar människor och djur i din omgivning. Det handlar om att man har en empatisk känsla och förståelse för andra varelser och väsen samtidigt som man bär på en stor respekt för sig själv.
Vi är i en ständig förändringsprocess hela livet och om man har en vilja att bli en bättre människa (oavsett hur bra du redan är innan) så är man enligt mitt tycke intelligent. För du vet att allting i det stora hela handlar om hur alla behandlar varandra. Intelligens kan inte sättas på ett papper utan är något man upplever när man träffar en person.
Eller vad tycker ni kära läsare? Tycker ni att intelligens handlar om hur mänga högskolepoäng man har?
Attraktionslagen
Hej på er kära läsare!
Förlåt att jag varit lite dålig med uppdateringar men ibland känns det som om man har full rulle!
Idag har jag haft en underbar dag med mycket avkoppling och läsande. Ibland har jag jättesvårt för att fastna för böcker men de senaste som jag läst av paret Hicks är alldeles underbara!! Jag har inte velat sluta läsa för att böckerna ger mig en så fantastisk känsla. I synnerhet eftersom jag är helt inne på attraktionslagen så känns det bra och spännande på samma gång!
Är det någon av er läsare som är inne på attraktionslagen något? Eller law of attraction som den heter på engelska och har ni kanske några boktips?
Nu blir det bagen för mig, en väldigt trött Alice checkar ut!
När ödet inte finns
Nu kommer jag med ett av mina mer filosofiska och kanske enligt många, flummiga inlägg. Det är ju som ni kanske vet på kvällen som jag funderar desto mer på livet och allt som ryms kring det.
Ni som känt mig i många år vet ju hur envis jag har varit med mina tankar kring ödet. Jag har senast för bara några veckor sedan sagt att ödet visst finns och att en del stora saker är förutsbestämda, men att man kanske kan välja olika vägar för att nå dit. Det är som sagt inte alls länge sedan jag satt och sa det här.. Sen i fredags så började jag fundera så smått på hur det kunde finnas ett öde om jag trodde på attraktionslagen.. dvs. att man attraherar till sig det man tänker på (ni kan klicka på min pedagogiska video ifrån i somras nedan för att förstå attraktionslagen lite mer för er som inte vet). För om jag tror på attraktionslagen så betyder det ju att de tankar jag tänkt kommer att skapa min framtid, eller hur? Å då kan ju inte ödet existera om det är så att det är jag själv som skapar min framtid genom att attrahera till mig de saker och upplevelser jag vill ha. Någon som tänker något annat?
För de som inte är riktigt med på vad attraktionslagen är så kommer jag återigen (tjatkärring I know) att rekommendera boken "The Secret" eller "Hemligheten" som den heter på svenska. En bok värd att läsa oavsett vad man sedan väljer att ta till sig! Som jag nämner i videon nedan och som jag också tidigare nämnt så var jag inte riktigt såld på idén först, utan det tog tyvärr några dagar innan allting landade. Men det är en väldigt bra och kortfattad introduktion till vad det egentligen är! Vill man ha fler tips på böcker är det bara att lämna en kommentar så återkommer jag med fler tips!
Nej, nu fick jag sagt mitt! Önskar er en underbar kväll så hörs vi imorgon!
Jag ser lite goffy ut men jag bjuder på det haha ;)!
What a rainy day!
Hej på er!
Hoppas att ni haft det bra i regnet (det har i varje fall regnat på bra i skåne). Själv har jag faktiskt varit ganska så effektiv idag trots att jag blev smått irriterad där ett tag på alla sidor man ska fylla i saker på.. Inte lönt att ödsla sin energi på att reta sig så jag slutade med det så fort jag skrivit inlägget tidigare idag.
Som sagt så har jag fått iväg lite jobbansökningar och jag har hunnit ta hundarna på en lång regnpromenad samt handlat och lagat mat! Woho! Å ännu har jag några timmar kvar av dygnet som ska spenderas med lite ärenden framför datorn och lite läsande!
Jag älskar när jag hittar böcker som får mig helt fastklistrad! Just nu läser jag be så ska du få av Ester och Jerry Hicks. En bra bok för er som är inne på attraktionslagen som jag själv, och om det är nytt för er och ni blir lite nyfikna på vad attraktionslagen är så rekommenderar jag er att börja med "The Secret". Man kan säga att boken eller Dvd:n (som ser ganska så gammal och B:ig ut men har bra budskap) är en sammanfattning av attraktionslagen, en bra introduktion! Ni får dock vara beredda på att man kanske inte kopplar vad som sägs förrens några dagar efteråt. För att vara helt ärlig så tyckte jag först att hela grejen var sjukt töntig fram tills jag insåg att jag levt efter attraktionslagen hela livet.. Jag hade bara inget namn på det!
Ja och nu fick jag sagt det också idag! Jag kan bara inte hjälpa det men jag är så faschinerad av attraktionslagen att jag måste prata om den hela tiden! Ni får säga till om jag blir för mycket (eller för lite, jag kan skriva/babbla om detta i timmar haha)!
Ha nu en underbar kväll så hörs vi senare eller imorgon!
P.S VIsst blev håret bra trots att jag klippt det själv? D.S
Ser ni? Håret är jämnt! I varje frall fram till.. Hur det ser ut bak kan jag inte svara på :P
Uff.. Blött ute!
När är det rätt tid?
Har ni tänkt på att vi människor ofta säger att det aldrig är rätt tid. Egentligen spelar det inte så stor roll vad det är vi ska göra eller vad det är vi blir erbjudna för ofta brukar vi säga att det inte är rätt tid eller att vi inte har tid. Jag behöver bara gå till mig själv. I synnerhet förut, så sa jag ofta "Nej, tyvärr så hinner jag inte det för jag har inte tid." eller "Ja det måste vi göra någon gång, men inte just idag men snart!"
Så sitter jag här idag, några år senare och funderar på varför jag inte hann med det och vad det var jag egentligen väntade på? Okej, om man kanske använder det som ett "snällt" svepskäl för en sak man kanske inte vill göra men gärna vill undvika att såra en person (även om jag faktiskt idag förespråkar att man är rak och ärlig, man kommer längst med det), men annars så förstår jag inte varför allt ska hända sen? Det är ju NU du har möjligheten att göra just det du vill göra för imorgon eller om en vecka, två år.. Så kanske det är för sent? Om du blir erbjuden en fantastisk möjlighet eller tillfrågad att glra något spännande du aldrig gjort, varför inte testa? Tiden kommer ju gå ändå och det högst troliga är att vi på dödsbädden kommer ångra alla de saker vi aldrig gjorde snarare än de saker vi kanske gjorde och som inte gick så bra, men vi överlevde ändå.
Ska vi alla sitta och vänta på "rätt tid" så tror jag de flesta av oss kommer att få vänta väldigt länge.. Kanske till och med för evigt. En del vill testa på att göra stora och galna saker medan andra vill testa på de lite mindre och kittlande sakerna oavsett så tycker jag faktiskt att ni ska ta er tid, för det ni kallar för "rätt tid", det finns inte. Njut av livet och gör allt det ni vill för så länge ni gör precis det som ni vill och som känns bra, så löser sig resten. Lita på mig!
Så ut och utmanar er själv idag och gör något ni aldrig trodde att ni skulle våga göra!
Tisdag
Förlåt att det inte blev något inlägg igår, men jag träffade många fina vänner under dagen i Halmstad och hade ett lite mindre kaos att föröska reda ut, så när jag väl kom hem till skåne så var jag helt slut! Allt blev inte riktigt avslutat i Halmstad som jag hade tänkt, men jag tänker att det säkert finns någon djupare mening med det också. Nu får jag släppa det för ett litet tag så får vi se hur jag ska lösa det senare. Jag har två i nulöäget tänkbaralösningar eller nej..tre! Jag älskar valmöjligheter haha!
Idag så ska jag ta mig en lång löptur tänkte jag! Packa in lite grejer till pappa som jag fick med mig ifrån mammas källare o Hishult och sedan sitta och filosofera lite på livet. Det är så märkligt hur livet kan förändras så otroligt snabbt och ändå kännas bra. Ibland kan det vara så att den personen man tror ska klara en förändring sämst är den som klarar förändringen absolut bäst.. Medan ibland den man trodde skulle klara den bäst klarar den mindre bra. Det är så konstigt ibland och det gör mig lite orolig ibland..
Men för egen del, så tycker jag att min liv rullar på i bra fart och till nya spännande utmaningar. Å jag älskar det! En del tycker jag borde oroa mig mer, men jag känner att livet är för kort för att oroa sig för saker som ändå kommer att ordna sig. För saker och ting löser sig alltid på något sätt. Man ska inte lägga för mycket vikt vid att oroa sig över hur bara.
Nu önskar jag er en underbar tisdag!
Hörs kanske ikväll!
Inför alla helgons dag
God kväll!
Idag har jag knappt suttit vid datorn alls, vilket är rätt så skönt. Ibland i alla fall. Jag och pappa har varit på min mormor och morfars samt farmor och farfars grav och smyckat inför alla helogns dag. Jag är ju långt ifrån ett proffs, det har alltid sett så enkelt ut när mamma gör det.. Men vi gjorde vårt bästa och till slut så blev det faktiskt ganska så fint med granris och hjärtan.
Till middag idag blev det veganburgare. Guud så länge sedan jag åt burgare och guuud så gott det var! Tack anama för att ni numera enbart gör veganskt! I love it!
Nu under kvällen så har jag mest suttit och funderat på livet. Å vad det är som gör att en del människor inte vågar ta steget att göra saker eller att chansa i livet? Förr var jag nog själv ganska så försiktig, men med åren så har jag insett att vi faktiskt bara lever ett liv och att man bara ångrar det man aldrig gjorde. Något kan gå väldigt, väldigt bra, men givetvis kan det också gå väldigt dåligt. Fast om det nu går väldigt, väldigt bra så behöver man ju aldrig oroa sig över att det ska gå dåligt? Å skulle det gå väldigt, väldigt dåligt så har man i varje fall lärt sig massor av det och kommer kanske inte att göra samma misstag igen.. Det beror ju lite på vad det är såklart.
Ibland undrar jag varför människor är så rädda för att våga chansa? För att vinna måste man våga chansa och för att nå till något man aldrig varit måste man också göra saker man aldrig gjort förut. Ja, det låter ju enkelt och jag vet att det inte alltid är så lätt att utföra i praktiken. Men jag har i varje fall bestämt mig för att leva efter detta, ja och sedan är jag ju vädur också och det sägs ju att vi ska vara ganska så spontana.. En del av mina vänner håller nog med till 100% och en del av er håller säkert inte med.. Det beror nog på ifrån vilket sätt ni känner mig på ;).
Livet är till för att levas och man har bara ett liv, så se till att leva det och gör alla galna saker du bara kan göra! För det är de där tossiga sakerna du kommer minnas när du sedan tittar tillbaka på ditt liv.
Ha en underbar fredag!
Lite bilder från dagen tillsammans med pappa!
Vårt lilla husspöke som jag hittade häromdagen, han har varit med ett tag!
Dansa som om ingen ser
Har ni ibland dagar då allt bara känns så fantastiskt bra? Det är inte så att det har hänt något speciellt egentligen, men jag har kommit på mig själv med att gå runt och sjunga och dansa för mig själv när jag mår riktigt bra inombords. Idag och igår har det varit en sådan härlig dag! Det kan ju förstås bero på att jag har så otroligt mycket att vara tacksam för i livet. Jag har underbara vänner, jag har en fin familj och även om inte allt fallit på plats ännu efter flytten från Halmstad så känner jag hur saker och ting börjar röra på sig i rätt riktning.
Jag har haft liknande upplevelser förut men jag tror aldrig att de varit så starka och i sån harmoni som jag känner inombords just nu. Det är lite svårt att förklara hur jag känner, men ett stort lugn och en varm trygghet beskriver det nog ganska så bra. Dessutom så har jag har kommit fram till en mängd nya insikter som jag antagligen aldrig någonsin hade kommit fram till om inte mitt liv ändrades så snabbt och på så kort varsel. Ibland så bara vet man att saker sker av en anledning och att det väntas en helt ny resa i livet. En spännande sådan!!!
Jag ser verkligen fram emot allt underbart som kommer hända framöver och jag har ju små, små planer som kommer följa under tiden men sedan får livet själv visa vägen. Normaltsätt har jag alltid tyckt att det varit skitläskigt att inte veta vad som ska hända och ofta har jag oroat mig.. helt i onödan. Så den här gången litar jag på magkänslan och bara kör! Nu är det äntligen min tur!
Go' natt kära läsare!
En färgrik dag
Jag tror att de flesta av oss har sådana dagar då vi egentligen bara hade velat dra täcket över huvudet och sova bort dagen. Förr var jag sån väldigt ofta, men eftersom jag är en mycket envis vädur (som förövrigt också tänker väldigt, väldigt mycket...) så har jag gett mig f*n på att jag ska bryta det mönstret. Såhär tre år senare så har jag faktiskt lärt mig att hantera det på ett bra mycket bättre sätt än vad jag gjorde förr. Förr gnällde jag och var tjurig på omvärlden som inte förstod mig. Men idag så försöker jag hitta de små, små positiva sakerna som man faktiskt har i sitt liv varje dag som man bör uppskatta. Även om det låter som en sliten fras så är det ju faktiskt så att även om man har en dålig dag så finns det ALLTID något positivt. Även om det ibland tar lite tid att finna de där små sakerna så finns de där och istället för att fokusera på det där dåliga man känner eller presentationen som inte gick som man tänkt sig, så ska man lägga energin på de där små och positiva sakerna istället. För ju mer uppskattning och tacksamhet du visar i livet, desto mer sådant får du i ditt liv.
Ja, jag vet. Det låter för enkelt för att vara sant.. Precis så tänkte jag också för några år sedan, när jag var mer pessimist än optimist. Men vet ni vad? Det är faktiskt precis så enkelt, och det fungerar. Så idag när jag kände att den här dagen inte riktigt skulle bli som jag tänkt mig, så tog jag med mig hundarna på en lång skogs/strandpromenad där vi allihop kunde njuta av de vackra höstfärgerna på träden. Hundarna kunde springa lösa och temperaturen var alldeles lagom för en höstdag som denna! Efter promenaden kände jag att min energi var tillbaka igen och att livet faktiskt inte är så tokigt! Det är jäkligt bra faktiskt!
Om jag aldrig har en dålig dag? Jo, det händer faktiskt ändå för en del saker kan jag inte påverka. Däremot så har jag lärt mig att avbryta de här tråkiga och gnatiga tankarna i huvudet (för det mesta i varje fall, jag lär mig ännu att hantera det fullt ut) och ersätta dem med gladare och positiva tankar. Skulle det vara så att det är riktigt, riktigt svårt att avsluta en jobbig tanke så brukar jag sätta på en film eller bra musik och bara drömma mig bort. Då försvinner den/de jobbiga tankarna samtidigt som min fokus ligger på något som jag faktiskt tycker om! Det får bli mitt tips för dagen, låt aldrig någon eller något förstöra din positiva anda för det finns viktigare saker att lägga sin fokus på!
Var rädda om er! Bjuder på lite bilder från min höstliga promenad!
Energier
Som jag nämnde i mitt inlägg igår så har jag tänkt ganska så mycket på det här med energier och vibrationer (vibbar) som alla människor sänder ut. Jag har sedan jag var barn alltid haft väldigt lätt att fånga upp andra människor/djurs energier. Många gånger är det trevligt när personer har en härlig energi som smittar av sig och gör en på ett fantastiskt humör medan det många gånger (tyvärr) kan vara raka motsatsen.. Det är konstigt och jag vet några andra personer som är som jag men sedan hur vanligt det är att man känner av personers energier och vibbar.. Det vet jag inte egentligen, men för mig så är det en enorm resurs som jag är så fruktansvärt tacksam för att jag har. Tack universum!
Jag tror dock att de flesta känner igen sig (tror jag?) när man träffar en person för första gången att man känner antingen en god känsla eller en dålig? Eller har jag fel? Den här första känslan (eller energi) man får av en person, går jag alltid på eftersom den ALLTID stämmer. Det vet jag för att jag har lärt mig med åren, det vill säga den hårda vägen. Å just nu så är jag i ett stadie där jag är så otroligt tacksam för alla nya och gamla bekantskaper som jag har i mitt liv som utstrålar så fantastiskt goda vibbar och energier! Tack, tack, tack för att ni finns!
En del människor man träffar klickar man mad direkt och jag tror att det beror på att man har samma frekvens på energin. För visst har ni väl alla träffat en person för första gången och känt det som om ni har känt varandra hela livet? Det har iaf jag gjort, flera gånger! Extra spännande blir det ju såklart när man man möter en person med samma energi som man känner attraktion till, ja spännande och jobbigt om jag får säga det själv ;)..
Jag har alltid varit faschinerad av människors energier eftersom de som utsrålar positiva och goda vibbar är människor som många vill umgås med och vara nära. Medan personer som utsrålar negativa och osäkra vibbar är personer som man vill undvika. Det låter ju lite tråkigt och logiskt men samtidigt så vill nog de flesta av oss dra till oss det positiva eftersom det smittar av sig på ett bra sätt. Och vem vill inte vara glad? Jag vill i varje fall, så om ni har en lite trist dag därhemma så gör något som ni blir riktigt, riktigt glada av! Själv så lyssnar jag alltid på mängder av bra musik, det får mig att fokusera på de bra sakerna som händer i livet och höjer min energi så att jag mår bra. När man mår bra som är det också de vibbarna man sänder ut och hur illa någonting än kan verka så kom ihåg att det alltid finns något positivt i det hela.
Var rädda om er <3
Tålamod, vad är det?
Ja jag vet att jag spammar er idag.. Sorry, men idag så är en sådan dag som jag är på otroligt gott humör eftersom jag har en sådan fantastisk känsla av att det kommer att hända väldigt trevliga saker den kommande tiden. Jag är också otroligt glad för att jag har så många framtidsvisioner och drömmar vilket också gör att jag blir en aning otålig... Jag är helt klart mycket bättre på att ha tålamod idag än för några år sedan, men än idag kan jag komma på mig själv att nästan bli lite irriterad på mig själv för att jag står och stampar och vill att sakerna ska hända nu, nu, nu, NU!!
I-landsproblem jag vet.. Men jag vill ju så gärna börja med min hjälporganisation för hundar, jag vill kunna komma igång med min business ordentligt, jag vill kunna unna mig en resa till kanarieöarna när jag känner för det och jag vill gärna ha ett jobb här hemma tills allt rullar på av sig själv. Gärna igår.. Så är det visst att vara vädur (astrologi ni vet, jag tror ju på många "flummiga" saker) men ja, man kan ju inte klaga på att jag inte vill att saker ska hända i varje fall ;).
Nej, men så är det och jag vet att många är som jag. Det viktiga just nu är ju faktiskt att jag har många mål och några underbara drömmar som jag ska ta mig fram emot inom en väldigt snar framtid. Och att min magkänsla är så god som den är, bekräftar bara att jag har helt rätt tankar och att jag snart är påväg dit i raketfart! Min magkänsla ljuger aldrig!
Ha en fortsatt trevlig måndag, så ska jag sluta spammar er för idag!
Att vara vegetarian som barn
God kväll på er,
medan en del av er sitter och taggar på förfesten och andra myser i soffan med sin partner så sitter jag hemma hos min pappa med ett glas rödvin i handen och lyssnar på gamla Aqua klassiker. Ja jag vet.. Aqua, men jag fick en sådan nostalgikänsla och var är inte mer passande då än lite musik från när man var liten?
Just nu är jag på dag fem som vegan och även om jag ätit ganska dåligt en del av dagarna så känns det ändå som att jag är på god väg att lyckas och komma in i de nya vanorna. Svårast än så länge för mig som varit vegetarian sedan jag var liten, är att jag saknar fetaosten något kopiöst... Jag tror jag hade fetaost i allt... Meeen jag lär mig och jag kommer vänja av mig på de resterande 25 dagarna. Sen blir det spännande att se ifall jag återgår till min vegetariska kost eller om jag förblir vegan..
Mitt i allt nostalgiande så kom jag faktiskt att tänka på hur svårt det var för mig som barn att vara vegetarian. De flesta av mina vänner som är vegetarianer/veganer idag har blivit det i vuxen ålder, men för mig så började det redan som liten flicka. Jag vet inte om ni minns de där så barnmatsburkarna man fick som liten? Det kunde vara t.ex spagetti och köttfärssås, köttgryta eller dylikt. Min mamma hade otroligt svårt att ge mig mat, för i princip ALL barnmat (förutom desserterna) innehöll kött och redan som bebis så klöktes jag upp det. Den mat som alla andra barn älskade, den hatade jag.
Mamma blev orolig eftersom jag inte åt och jag vet inte hur många gånger jag fick gå till doktorn. Men eftersom jag inte var undernärd så sa doktorn åt mamma att det inte var någon fara och att jag troligtvis skulle börja äta när jag var hungrig. Å det gjorde jag, allt utom kött.. Därför kan jag både lite stolt och lite skämmigt säga att jag i princip är uppvuxen på godis och chips.. Det är ju faktiskt ett under att jag inte blivit stor som ett hus, men mamma gav mig det som jag åt och det var ju chips, godis eftersom all annan barnmat innehöll kött. Ni får också ha i åtanken att det här med att vara vegetarian för typ 25 år sedan var relativt ovanligt.. Så mamma gjorde bara det bästa av situationen, men givetvis så försökte hon ge mig lite kött då och då men det var inte så lätt eftersom jag ofta sa att det smakade gris och vägrade äta det..
Efter många om, men och tappra försök att få i mig kött så förstod tillslut mina föräldrar att jag inte tyckte om kött. Å här tror jag faktiskt att mina föräldrar är en aning unika för så fort de insåg att det var köttet jag inte tyckte om, så slutade de att försöka tvinga i mig det. Detta är jag så oehört tacksam för (tack, tack, tack, ni är bäst <3) och så fort det kom substitut som sojaprodukter så köpte mamma det till mig. Å då kunde jag nästan äta samma som de andra, vi bytte bara ut köttet mot mina veggieprodukter.
Men eftersom det fortfarande var relativt ovanligt med vegetarianer så hade jag det ibland lite svårt när jag skulle hem och äta hos kompisar. Mina föräldrar hade ju förstått att jag inte tyckte om kött och tvingade därför inte i mig något.. Men även om jag vet att det var i all välmening så försökte mina kompisars föräldrar få mig att äta kött.. Alla ungar tycker ju om kött.. Så jag vet inte HUR många gånger jag suttit vid kompisars köksbord och gråtit som barn. Jag slutade också räkna hur många ggr deras föräldrar sa att det var jävla trams eller "Äh, det är bara en fas. Det går över.". Värst av allt har det varit som barn när folk på "vuxenfester" gjort narr av mig som barn för att jag bara åt "kaninmat" och jag tänker samtidigt på mina stackars föräldrar som fått stå och försvara varför de inte tvingar i sitt barn kött.Men som jag sa tidigare, jag vet att människor inte sagt eller gjort det här för att vara elaka (jag är för förstående, jag vet det...), men samtidigt så förstår jag inte varför man har så mycket bekymmer med vad ett barn äter och inte äter? Jag vet INGEN vuxen människa som tycker om precis allt. Men det tycks vara okej att ogilla broccoli eller grönsaker.. Men kött, det ÄLSKAR ju alla så det måste man ju tycka om..
Okej när jag är typ 12 eller 13 bast så börjar världen vakna ur sitt lilla ide och inse att vegetarisk kost faktiskt är ganska så bra och hälsosamt. Vilket innebär att fler och fler blir vegetarianer och att utbudet utökas. "Yeeeey! " Ungefär så tänkte jag, men då kommer nästa fas av påhopp.. (Ja och sedan är man i tonåren så folk tycker rent generellt om att jävlas med en, tyvärr så har ju den här fasen hållt i sig relativt länge..) Då kommer alla tusen frågor om varför man är vegetarian, om man är medveten om att man faktiskt trampar på tusentals djur varje gång man sätter ner foten...
Suck säger jag bara. Jag vet inte hur många gånger jag har behövt försvara mig för att jag inte vill äta likdelar från djur som lidit.. Oavsett så kände jag väl att det var dumma människor och jag försökte ha lite överssende med deras otroligt korkade kommentarer. Å dessutom så höll jag mig ifrån att börja ifrågasätta varför folk väljer att fortsätta äta kött trots att man vet att djuren har det dåligt.
Ytterligare några år senare så tror man att allt är lugnt och att folk börjat inse varför människor faktiskt blir vegetarianer. Detta är kanske i slutet av gymnasiet så man är väl runt 18-19 bast då och ja man vill ut och grilla med vänner och umgås precis som alla andra utan att känna sig som en utstickare.. Men ojoj, så fel man kan ha.. För just under den här perioden så blir man som mest hånad för att man är vegetarian (ja iaf från en del folk från vischan, å nej jag menar inte alla eftersom jag inte drara alla över en kam), de frågar om man föredrar att äta gräskorvar eller väljer att beta löv från träden...
Sen kommer vi fram till idag. Äntligen är det okej att vara vegetarian och jag kan inte beskriva den lycka som finns! Iofs så försöker jag ju övergå till vegan och har ännu inte hunnit känna på hur människor beter sig när man berättar att man är vegan.. Dock kan jag på enbart dessa fem dagar säga att jag fått en otroligt pepp från många håll och det känns fantastiskt att man idag kan fåstöd från så många håll! Tack alla underbara människor för er pepp och era tips <3! Det tog nästan 27 år för detta att bli okej men guuuuuud så glad jag är för denna utvecklingen och jag hoppas verkligen att om/när jag får barn att synen på veggkost kommer att hålla i sig och bli mer accepterad än vad den var när jag var liten. Man kan ofta gnälla och säga att saker och ting var bättre förr, men när det gäller just den här delen så är jag vittne nummer ett på att det INTE var bättre förr utan att det faktiskt är bättre nu!
Ja och nu blev det ett fruktansvärt långt inlägg.. Tack för att ni orkade läsa min berättelse! Ha en underbar fredag och lyssna lite poå aqua ;)! (Jag skyller på vinet...)
Regnrusk
Idag är det verkligen höst i skåne för det både regnar och blåser på samma gång. Lite trist men samtidigt lite, lite mysigt på något sätt.
Idag så har jag en fullspäckad eftermiddag/kväll framför mig. Om några timmar ska jag köra in till stan för en spännande och trevlig fika och ikväll så bjuds det på utbildning! Jag är ju alltid lite nervös när jag är på nya ställen för första gången.. Egentligen förstår jag inte varför jag är det, eller jo.. Jag vet nog varför. Många tror inte på detta men egentligen så är jag väldigt, väldigt blyg och jag kan bli väldigt obekväm när där är för många nya människor på samma gång! Ni märker det inte för att jag har lärt mig (för det mesta iaf) att hantera det och för att jag älskar att umgås med människor. Sen har jag också lärt mig att det oftast är mest obekvämt första gången och sedan är det inte så farligt, ungefär som när man börjar på ett nytt jobb. I början är allt läskigt, lite småjobbigt och obehagligt men efter en till två veckor så har man lärt sig det viktigaste och insett att det inte är så farligt egentligen!
Jag tror det är otroligt viktigt och nyttigt att man vågar utmana sig själv och våga göra saker du aldrig trodde att du skulle klara av! Samtidigt som jag hatar att göra det eftersom människan är väldigt bekväm av sig i naturen så älskar jag att göra det eftersom man ofta är uppe i högvarv efteråt! Det känns nästan som om man glider runt på moln när man gjort något man aldrig trodde att man skulle våga eller klara av! Ibland tänker jag på när jag var gruppträningsinstruktör.. Jag lider en aning av scenskräck och kan under vissa omständigheter bli väldigt, väldigt obekväm att vistas framför en mängd människor. Å än idag så minns jag första gången jag skulle hålla ett indoorstriding pass i Halmstad. Som tur var så var det tidigt på morgonen, men guuuuud så nervös och rädd jag var! Jag minns att jag nästan mådde illa och även om det bara var en liten, liten klass så skulle jag hålla ett pass inför 15 personer jag aldrig träffat och jag skulle tjoa, vara glad OCH orka köra på stenhårt samtidigt. Men vet ni vad? Det gick såååå bra och jag fick så fantastisk feedback efteråt att jag körde en del olika pass i nästan två år!
Så det jag ville ha sagt med det här inlägget är egentligen att kör på och var inte rädd för att göra någonting du aldrig gjort förut! Vill man nå positioner man aldrig tidigare nått så måste man också göra saker man aldrig tidigare gjort! Ha nu en underbar torsdag, det ska jag!
