Ja som ni vet så sitter jag och lyssnar på musik... Samtidigt som jag lyssnar på nya bra låtar kan jag lyssna på gamla klassiker. Just nu spelas Gyllene tiders sommartider. En låt jag minns från skolavslutningen i lågstadiet/mellanstadiet.. Ja däromkring i alla fall. Jag minns man tyckte man var så stor och "vuxen" på den tiden. Men i själva verket var man bara en liten skitunge som hade många år kvar tills man blev torr bakom öronen. Frågan är om jag blivit det än.. Vissa dagar känns det som om jag stannat runt 15. Många kan säkerligen uppfatta mig som otroligt barnslig. Speciellt kanske idag när jag dessutom är trött. Fast den bjuder jag på ;P jag har ju kul i alla fall!

När bra musik spelas eller som förr,när man satt på en tråkig lektion i skolan så försvann jag bort i drömmarnas värld. Jag försvinner fortfarande bort i den där drömvärlden som är så jävla bra! Jag kan vara världens största rockstar, nybliven miljonär eller den där coola typen som alla vill vara. Ja, ni vet.. Man kan ju faktiskt vara precis det man vill i sin egen skalle! En underbar känsla och dessutom mår man så fruktansvärt bra den tiden man är i drömmarnas värld. Dock är det lika tråkigt varje gång man kommer på sig själ att sitta med världens största leende och bara må så gott man kan, å därefter inse att det bara var en av de där töntiga och fantasifulla drömmarna man drömmer sig bort ifrån när man vill bort från den tråkiga vardagen. Jag tröttnar lätt på vardagen så jag drömmer mig bort i princip varje dag.

Jag är tacksam att jag är född till en drömmare, det får mig i alla fall att må bra en kort stund de dagar då livet känns tungt och tråkigt. Än så länge så kan jag i alla fall skilja på drömmar och verklighet. Jag vet också att den dag jag är gammal och senil och kanske finns i min egen värld så kommer det vara Världens bästa värld och jag kommer må såååå bra!

Hoppas ni är fler drömmare därute som förstår mig annars får ni väl helt enkelt tycka jag är märklig. Varsågod!

Trevlig fredagsnatt!