Ödet eller inte?
Jag har sedan, tja kanske barnsben alltid trott på ödet. Alltså att livet är förutsbestämt. Valen vi gör, ska vi göra, människorna vi träffar ska vi träffa av en anledning och troligtvis finns där en orsak till de val och människor vi träffar. Många gånger tror jag det handlar om att man ska lära sig saker, samla på sig erfarenheter på vägen i livet. Man lär sig konstant att hantera nya situationer på nya sätt. Första gången kanske man inte kunde hantera den alls medan man nästa gång klarar den hur bra som helst.
Människor vi träffar ska vi lära oss någonting av, kanske nya synsätt på situationer? Lära oss att förstå andra människor som inte tänker som vi gör. Eller så ska vi kanske lära oss hur vi INTE ska göra. En del människor ska vi leva största delen av våra liv tillsammans med, medan andra bara är passerande. Alltid lär vi oss något av varje människa vi stöter på.
Jag tror mycket är bestämt innan, vi kanske kan påverka en del saker själv. Men i det stora hela så tror jag det som är ment to be, sker. Förr eller senare, vare sig det är på gott eller ont.
För att sväva ut ytterligare i det blå så kan meningen med livet alltså vara att skaffa sig alla märkliga och omärkliga erfarenheter påväg tills det är dags att ge sig av.
Som ni kanske märker är jag en tänkare... Detta inlägget blev lite småflummigt och lite halvdjupt kanske.. Hur tror du det ligger till?
jag vet inte om jag tror på ödet.. men jag tror iaf, som du, på att det är "meningen" att man ska lära sig något av alla som man träffar i sitt liv :)
Jag tror på ödet, men vet inte om jag alltid har gjort det. Men under årens gång har det hänt saker som varit hemska och nästan oförglömgliga men i slutändan har det resulterat i något väldigt bra som förmodligen inte hade hänt om det inte vore för det där hemska. Jag tänker väldigt mycket på det och jag tror numera på ödet. Det har liksom varit så här.. "..om detta inte hade hänt oss, så hade vi inte varit där vi är nu". Oj det lät ju förståeligt?! Det blir flummigt hur man än vrider och vänder på det - MEN jag förstår dig och håller med till 100 procent. Det känns ganska "skönt" att ha något som ödet att tro på, tycker jag! Kram på dig! Och igen - du skriver väldigt bra! Gillar dina långa och lite djupare texter. Trevlig kväll söta du!
Jag tror på ödet, men vet inte om jag alltid har gjort det. Men under årens gång har det hänt saker som varit hemska och nästan oförglömgliga men i slutändan har det resulterat i något väldigt bra som förmodligen inte hade hänt om det inte vore för det där hemska. Jag tänker väldigt mycket på det och jag tror numera på ödet. Det blir flummigt hur man än vrider och vänder på det - MEN jag förstår dig och håller med till 100 procent. Det känns ganska "skönt" att ha något som ödet att tro på, tycker jag! Kram på dig! Och igen - du skriver väldigt bra! Gillar dina långa och lite djupare texter. Trevlig kväll söta du!
oj nu kom två kommentarer från mig! ibland funkar det inte och då går jag tillbaka och skickar igen, och den ena har jag ändrat lite i haha. Så ja, därav två jobbigt långa och nästan lika kommentarer!
Maria: Ja, om inget annat så känns det sp i alla fall :) Som om allt har en mening!
Anonym: Jag känner igen det där med hemska saker som hänt. Kanske är det också därför jag tror på ödet? Jag vet faktiskt inte riktigt varför... Eller jo, just för att det i slutändan resulterar i något bra på något sätt. Kanske är det som du säger att det bara känns bra att tro på något, kanske därför jag gör det? Men hur som helst så får det mig att se liiiite liiiite positivt på allt som sker. Även om det ser mörkt ut för stunden! Å tusen tack för peppandet! Känns så roligt att höra! Hoppas du hade en underbar kväll och att du får en kanon helg! Å du, det är heeelt okej att du skickade två ggr!! Lovar! Många varma kramar till dig du mystiska människa :P!
