Nattliga funderingar brukar vara min grej. De är jobbiga. Dels för att man funderar överdrivet mycket men också för att man vare sig man vill eller ej kommer fram till många sanningar. En del är givetvis glädjande men dem lägger man ingen större vikt på, nej det man lägger tyngst vikt på är när sanningen är ila hörd. Tråkigast är det att inse det själv,men jag tror man ska vara glad att man inser det så snabbt som möjligt, ganska skämmigt när omgivningen fattar långt före dig. Idag kom jag fram till en sak jag inte alls är bekväm med. Inte på något plan och när jag tänker efter så har jag alltid varit så. När det gått för långt har jag handlat i panik för att döva den där hemska tryckande känslan som kommer fram då och då. Främst när man gör som jag gör nu. Till slut kvävs man av känslan. Då handlar man i panik och sen är det lugnt ett tag framöver, ja tills nästa gång. Tragiskt inlägg jag vet, men ibland kommer sanningen även ifatt en drömmare som jag.