Alltså helt seriöst, jag väntar och väntar och väntar.. Ja och då bör ni också känna till att jag väntat djävulskt länge innan dess. Herregud jag vill bara att det ska komma till mig! Ja vad jag vill göra med livet alltså! Gång på gång så klantar jag till det, jag är inpulsiv och klyddar till det. Så enkelt är det, och är det inte jag som klyddar till det så ser livet till att ställa till den enda balans jag har.. Visst jag kanske ger upp för lätt också? Suck, gud vad jag är trött på det. Men det är ingenting som liksom bara kommer av sig själv!

Jag har alltid tänkt att nu är det gott om tid, för ja jag är si och så gammal. Visst, jag är "BARA" 23, men snart är jag 30 och då ska det vara dags att bilda familj? Helst ska man träffa någon på vägen som man kan bilda familj med också, det underlättar. Suck suck suck. Nej det är inte familj jag ahr ångest för utan snarare vadfan jag ska göra?

Visst även jag har drömmar men, vafan? Det är inte så enkelt? Det är ingen vanlig dröm jag har, eller jo den är nog vanlig och därför är det svårt! Jag kanske helt enkelt borde ge mig fan på det och hoppas på att talangen räcker till? Dock har jag fått höra hela livet igenom att man inte kan leva på talang utan att man måste utbilda sig? Är det verkligen så? Kan man inte bara ha lite tur?

Mycket panik i mitt liv just nu, mycket som skitit sig och extremt många frågetecken. Livet är fan inte lätt!