Satan i gatan så förbannad jag är just nu, ALLA känslor har verkligen kommit ut just nu. Jag kan inte beskriva i ord ens så vansinnig jag är. Det kommer så otroligt, jävla olägligt att jag knappt vet om jag ska skratta eller gråta.. jag valde dock att gråta en skvätt istället för att skratta idag.. Jag sparkade och slog hårt som tusan också.. Å jag kan lova att det kändes mycket bättre av det, men vansinnig är jag än! Jag tror nästan att ögonen ska poppa ur skallen på mig! MORR!

Nej det är ingen människa jag är förbannad på idag. Jag är så otroligt förbannad på pappas renault. Den bråkade med mig för ett år sedan också, den ladda ur och vägrade starta. Den stannade på landsväg, den stannad mitt på motorvägen och jag trodde allvarligt talat att min tid var kommen. Snart smäller det tänkte jag. Nej, det var inte så farligt, det gick bra den gången. Dock svor jag på att aldrig någonsin sätta mig i den bilen igen.. jag kanske skulle hållt det.

Okej, den har fungerat bra under de tre veckor jag haft den i Halmstad. Jag trodde vi var vänner men idag när jag gjort mig iordning, packat in och lastat in i bilen för en mysig dag i Ljunghusen vad händer? Jo bilhelvetet blinkar och startar inte, dessutom surrar det inne i bilen? Fråga inte mig vad som hänt.. Kanske har billarmet varit igång sedan igår morse, kanske har jag kommit åt en lampa kanske är den bara att köra rakt ner till skroten! Vad tusan vet jag.. men arg är jag! Fan vad arg jag är!