För att tala om karma

Som en del av er (ni som följt mig ett tag) vet så tror jag mycket på det spirituella, paranormala, övernaturligt ja kalla det vad ni vill. När man gör det, eller ja jag kanske bara kan tala för mig själv förstås, så tänker man ofta lite extra innan man handlar. Ja som jag nämnde igår kväll när jag la mig s är jag ju trots allt spontan hur jag än vänder och vrider på det, men när det kommer till handlingar som rör andra människor. Ofta försöker jag se till så att människorna i min omgivning i alla fall de jag bryr mig om blir så lite lidande som möjligt för mina handlingar. Jag vill inte såra någon. Även detta kan såra ibland, för sanningen kommer alltid fram på ett eller annat sätt och ibland så drar "snällheten" bara över och blir istället ett långt olidligt lidande för vissa parter. Men det är min brist.

När någon är elak mot mig så säger jag alltid att karman slår tillbaka. Det får mig att må lite bättre och jag vet att det ligger lite sanning i det, förr eller senare så får det igen det. Med eller utan karma.

Men sen kan jag inte undvika att tänka att karman ibland slår tillbaka på mig själv? Jag är inte alltid guds bästa barn och alla har vi någon gång gjort dumma saker. När en del saker inträffar får jag kanske igen för gammal ost? Det slår ju även tillbaka på oss som tror på karma, lika väl som på de som inte tror på det.

Det jag i alla fall vill komma fram till med det här inlägget är att det bästa man kan göra med livet är att behandla sina medmänniskor med respekt. I den mån det går. Var ärlig, respektera varandra och undvik att göra elaka handlingar för att du just nu är i ett oklart sinnestillstånd.

Ju äldre jag blivit ju mer har jag insett vikten av att försöka vara en god människa. Även om det ibland brister ändå så är det ju ofta tanken som räknas som man säger. Var rädd om dina nära och kära och de människor som finns omkring dig, det belönar sig i slutändan.

Det vet du att det gör! :):):)

Ja jag vet :)