Ja alltså såhär på kvällskvisten blir man lite deprimerad mellan varven, eller ja jag blir iaf. Nu tycker jag vardagen känns sådär trist och grå igen. Men ja, det är vinter och jag har rest en hel del förra året så jag borde inte klaga.. Men jag vill iväg igen. Ja London om 2-3 månader, men det är så lååångt dit. Samtidigt har jag saker som ska tas omhand innan hösten, jag måste fixa till saker. Så ja, det är bara att bita i det sura äpplet. Imorgon ska jag ringa ett samtal som jag hoppas få positiv feedback på! Bör inte vara några problem, men man vet ta mig tusan aldrig.