Idag känner jag mig lite filosofisk och avlägsen på samma gång. Har ni tänkt på att man blir ledsen eller sårad så brukar det hugga till i bröstet. Det gör i alla fall det på mig. Många människor menar på att det inte finns någon "själ" och att kroppen bara är uppbyggd av atomer, elektroner och vice versa. Då undrar jag varför det i så fall inte gör ont i hjärnan? Om kroppen bara är uppbyggd av atomer och det finns en logisk förklaring till allt, då borde det
Hugga till i hjärnan eftersom den finns där för att vi och vår kropp ska fungera. Visst vet jag också att det är hjärnan som sänder ut alla signaler till kroppen och så, men det känns som om känslorna inte riktigt täcker in som användningsområde för känslor. Detsamma gäller ju när man mår dåligt över något. Då känner man en klump i bröstet, inte i huvudet. Därför tror jag på att vi har en själ som inte är kopplad till hjärnan. Vi reagerar på känslor via själen och den tror jag vandrar vidare efter döden. Vart vet jag inte, men någonstans. Ja, sånna tankar kan jag ha en torsdags natt klockan alldeles för mycket över ett :). Sov så gott.