När man minst anar det

Mellan pluggandet idag så var jag nere en sväng på hundstranden med vovvarna för att ta en liten paus. Ibland är det så himla konstigt för jag hade världens underbaraste granne vid min förra lägenhet här i Halmstad. Vi fikade ofta och pratades vid nästan dagligen. Men sen jag flyttade till stan har vi inte träffats lika mycket eftersom hon bor kvar. Så igår tänkte jag på henne och tänkte att jag skulle höra av mig till henne i veckan, men vet ni vad? När jag gick där på stranden så dök hon upp! Så himla glada vi blev båda två och alla hundarna! Så himla mysigt! Det gjorde faktiskt min dag och visst är det väl märkligt att när man tänker på en person så dyker de upp på något sätt! 

Nu tänkte jag önska er go natt så hörs vi imorgon!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0