Hej på er i kylan!
Jag kommer precis från en väldigt kall och blåsig hundpromenad i Falsterbo. Det blåste faktiskt så mycket och så kallt att jag valde att ta en lite kortare runda både för mig och hundarnas skull idag. Om en liten stund ska jag köra ett av mina gamla corepass innan det är dags att laga lite thaigryta (kan behövas för att bli varm).
Idag tänkte jag berätta för er varför jag är så pass öppen med mina tankar, känslor och reflektioner i bloggen (även i verkligheten). Utöver att det är mitt sätt att bearbeta svåra händelser i mitt liv, så vill jag också kunna inspirera andra människor som kanske befinner sig i en liknande situation. För jag tänker såhär att om jag kan klara att ta mig igenom ett uppbrott med en person man älskar eller klara av en förlust av en bästa vän/husdjur eller nära anhörig så tror jag (och hoppas) att andra också kan göra det. Däremot vet jag själv hur svårt det kan vara till en början att veta i vilken ände man ska börja för att bygga upp sitt liv på nytt igen och därför vill jag dela med mig av mina erfarenheter. Kanske finns det någon där ute som känner igen sig i mina känslor och tankar och kanske, kanske kan mina tankar och funderingar bidra till att de människorna mår bättre.
Jag tror att mitt kall här i livet är att hjälpa både människor och djur till ett bättre liv. Detta är också anledningen till att jag vill skriva min bok och dela med mig av mina erfarenheter och tips. Det är också därför jag ingår i ett fantastiskt samarbete med underbara människor, därför att jag vet att jag kan hjälpa andra människor att nå sina mål.
Jag tror att det viktigaste för mig är att få lov att vara mig själv, att få lov att vara öppen och att få lov att dela med mig av mina erfarenheter. För vi vet alla att det inte finns en enda människa här i världen som är lycklig exakt hela tiden (jag har iaf inte träffat någon ännu), för livet kommer emellan ibland och då tycker jag att det är helt okej att vara både ledsen, arg, besviken och förtvivlad om man så önskar. Alla de känslor vi har ingår i en process av att låta oss utvecklas och för varje nederlag så blir vi starkare i oss själva om vi tillåter det. Med detta menar jag inte att vi ska sitta och gnälla om minsta lilla, för som jag sagt så många gånger förr så attraherar vi bara tills oss mer av det oönskade om vi tänker på det. Men ibland får man lov att bara känna alla de känslor man känner och ibland får man faktiskt gnälla också eftersom det får oss att utvecklas. Man får bara inte låta småsaker ta överhanden och lägga för mycket fokus på det. Lägg i så fall den energin på saker som verkligen har varit avgörande för dig och om möjligt så lägg störst fokus på att leva och må bra i nuet, för det är nuet som kommer att vara avgörande för din framtid.
Nu önskar jag er en fortsatt trevlig söndag så hörs vi imorgon!
